TEORETISKA PERSPEKTIV

Arbetet bedrivs utifrån ett teoretiska perspektiv där vi tar avstamp i Anton Antonovskys kasam, känslan av sammanhang och Urie Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori.

Kasam,  känsla av sammanhang, är ett grundfundament i den salutogena teorin. Med ett salutogent perspektiv menas att människor som har en god förmåga inom nedanstående områden klarar påfrestningar bättre än de som har en lägre grad av förmåga:

• Begriplighet, känslan av att det som händer är begripligt, strukturerat och går att förutse för individen.
• Hanterbarhet, känslan av att ha resurser och strategier som behövs för att hantera tillvaron.
• Meningsfullhet, att man är delaktig och vill engagera sig i de utmaningar som livet innebär.

Den utvecklingsekologiska teorin kan förklaras så som att ”Individen är aktiv och en aktör som rör sig in i och förändrar/förändras av de miljöer hen berörs  av”. Utvecklingsekologin beskriver mänsklig utveckling och det ekologiska perspektivet betonar helhet och sammanhang i uppväxt och utveckling. Teorin har framför allt handlat om barns utveckling, men den kan användas under hela livsloppet då utveckling är något som pågår hela livet.